Det här har varit en helt fantastisk vecka! I tisdags var Zack och jag med på vår första hopplektion. Den första för oss tillsammans alltså. Zack har kanske varit med på någon hos tidigare ägare, det vet jag faktiskt inte. Och jag har såklart hoppat en del i mitt tidigare hästliv. Men jag har aldrig hoppat Zack på hinder förut. Jag har löshoppat honom några gånger, och vi har skuttat över en del diken och vattenpölar ute i skogen. men nu var det alltså äntligen dax 🙂
Jag passade på när jag insåg att första lektionen i tisdags var en hopplektion, och Zack var redan påklädd och uppvärmd efter att ha bockat av en tjej som så gärna ville prova att rida en fjording. Nåja, hon landade på fötterna, så det gick ju bra. Hur som helst så frågade jag om det fanns plats för oss också, och det gjorde det. Så vi bara körde helt enkelt. Det var hur kul som helst! Som jag har längtat efter detta – men jag har inte velat stressa fram något, ville bygga relation, kondition och muskler först. Och nu gick det så bra. Även om jag kan tänka mig att de som satt på läktaren kanske har en avvikande åsikt. Zack var nämligen sitt vanliga busiga jag – bockade och slog bakut mest hela tiden. Jag vet ju att det bara är gott humör och glädjeskutt, men åskådarna kanske tyckte det såg okontrollerat ut. Nåja, det bjuder vi på 🙂
Och idag har vi varit ute på en härlig skogstur. Ännu en skogsbilväg hade äntligen töat fram efter vintern. Jag tror faktiskt att Zack hade längtat lite efter just den vägen han också. För han galopperade i en jäkla fart, och bockade såklart en del också. Jag kan känna hur han faktiskt bär sig bättre i galoppen nu. Länge ville han ju knappt galoppera alls, men nu rullar han snällt över i galopp så snart jag ber honom. Och han orkar inte bara tokspringa, han kan faktiskt cantra hyfsade sträckor också. Och han verkar tycka att det är kul. Han föredrar vänster galopp, han väljer nästan alltid den när han får välja själv. Men idag blev det faktiskt höger en lång sträcka också. Det går framåt. Och för varje dag som går så älskar jag min lilla häst ännu mer. Han är så glad och positiv, han gillar verkligen att jobba. Och han älskar beröm, han lyssnar och blir så nöjd när han får höra att han gör rätt.
Ja, det här kanske inte verkar som något att hetsa upp sig över, men för mig betyder det så mycket, så därför tycker jag att jag har haft en fantastisk vecka.
The Wandel Blogg 